"Believe me, pain's a small thing to a giant"

lördagsmorgonen vaknade jag tidigt och försökte väcka Kriss. Lyckades efter ett tag och så såg vi på Scrubs.
Min faster ringde vid 10.00 och så bestämdes det att jag skulle vara barnvakt vid 10.30.
Det var svårt att ta på sig skon med såret trots att jag plåstrat på två plåster.

Hela dagen flöt på och jag var lite sliten. Åkte hem vid fem och käkade middag. Sedan bar det av till Fjällenmöte hemma hos Kriss. När jag nästan var vid Kriss så hoppar a mad cat ut just framför moppen och jag bromsar till och trots att jag inte körde snabbt alls så slirar den så jag ramlar av och slår knän, armbågar, mage och huvud mot marken. Chockad över hela grejen och blixtförbannad över katten. Jag skulle ha kört på dig kattjävel!

Istället så offrade jag tydligen moppen så den blev helt skrapad och fuckad på ena sidan och dessutom offrade jag liksom mig själv också. Hur dum är jag. Jag är väl mer värd en där där katten?Jag vet ärligt inte vad jag tänkte på.

Sedan när jag parkerat moppen så ser jag ägaren lyfta upp samma katt, krama om den och ta in den i huset. Jag skulle ha kidnappat den istället. Fick lägga på is på mina knän som svällde upp ganska snabbt.

Jag åkte hem vid 23.00 då jag inte pallade mer. Jag kunde inte sitta böjd med knäna. Väl hemma tog jag en ipren och gick och la mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0