slundberg

Igår sken solen så jag gick ut på en promenad. Jag har nog inte sagt det men hela vårt område ligger uppför en backe.

Fine tänkte jag. Det gick ju jäkla snabbt neråt. Så jag gick ner och in i ett annat område och runt där. Och så kom jag tillbaka och började gå uppför vår backe.

Det gick bra kanske tre minuter och sedan blev det jäkla jobbigt. Fan det tog ju aldrig slut. Bara uppåt. Och inte nog med det. På en gård så låg det en hund ute som när han såg mig komma började skälla och springa bredvid mig tills deras gård tog slut.

Han hade en sådant där osynligt elnät som gör att dom inte går utanför sin egna gård men ändå, fett störande hund. Som dessutom bara hade ett bakben. Det enda jag tänkte när jag sakta men säkert kämpade mig uppför backen med honom skällandes bredvid var att jag i alla fall kunde take him down om han skulle få för sig att ändå springa utanför sin tomt. Han hade ju seriöst ett ben mindre och var liten...

Jag tror jag ska gå ut idag med. Nu jäklar ska jag ta dra igång med träningen igen. Jag börjar smått men säkert med promenader. Tills jag införskaffat nya löparskor. Synd att inte solen lyser ute nu. Det ser jäkla kallt ut. Keeempa!